Linus Larsson, Daniel Goldberg

"På skärmen strömmade en flod av hemlig information förbi. E-postadresser och inloggningsuppgifter till högt uppsatta chefer, politiker, journalister och tjänstemän världen över, samtliga med användarnamn och lösenord. Där fanns också myndigheter, militära institutioner och ambassader. Mängder av uppgifter som borde legat i tryggt förvar bakom tunga säkerhetssystem. Han fnissade till. Vad var det han hade snubblat över?"

Vad driver unga killar att hacka sig in i datasystem och dra fram hemligstämplad information utan att de själva tjänar något på det? Vad får dem att sitta som fastklistrade vid sina datorer nätterna igenom för att ta sig in i nästa lösenordsskyddade server i nätverket? I Svenska hackare får läsaren en unik inblick i en av vår tids mest mytomspunna subkulturer.

För många är hackaren en skurk, en spion som ägnar sig åt stöld och sabotage. För andra är han, för det är oftast en han, en ensam och osäker tonåring med datorn och nätet som enda vänner. Men hackaren är också en hjältefigur och en fanbärare. Hackarens tro på teknikens möjligheter - och den självklara rätten att använda den som han vill - har satt sin prägel på allt från 90-talets spirande hemdatorkultur, via 00-talets häftiga debatt kring fildelningssajten The Pirate Bay till dagens diskussioner om övervakning och digital politisk aktivism.

Svenska hackare är en bok om människor, inte om maskiner. Här möter du bland andra 16-åriga Philip, som under flera år gäckade både FBI och den amerikanska universitetsvärldens tyngsta experter; Vuxna Förbannade Hackare, som under vintern 2008 hackade sig in i Aftonbladets servrar och drog igång en våg av attacker mot företag och myndigheter; it-konsulten som säljer stulna företagshemligheter till högstbjudande, samt hackaren som låtsas vara man för att hon annars inte skulle tas på allvar.

År 2009 polisanmäldes 1493 fall av dataintrång i Sverige, fler än någonsin förut och mer än dubbelt så många som fem år tidigare. Men för varje dataintrång som offentliggörs sker tio gånger fler i det fördolda. I en allt mer uppkopplad värld så borde det vara en varningsklocka. För den som har makten över nätet har, i allt väsentligt, makten över våra liv.

För tre år sedan var Stockholmsbon Markus "Notch" Persson en okänd och uttråkad programmerare. Idag är han en världskändis. Allt tack vare ett märkligt litet hobbyprojekt som blev större än någon kunnat ana. Minecraft, spelet Markus skrev ihop på fritiden, har trollbundit mer än 30 miljoner spelare och gjort Markus till mångmiljonär. Det har också fått flera av vår tids mest framstående teknikprofeter och investerare att spärra upp ögonen. För spelet är inte bara en ytterst lönsam internetfluga, utan också en skapelse som vänder upp och ned på flera vedertagna sanningar om nätkultur, ekonomi och marknadsföring. Markus själv är lika delar nörd och superstjärna. I boken berättar han för första gången historien om sitt liv. Om den gamla skolbänken full med Lego som han har kvar än idag. Om den första datorn som pappa Birger en dag kom hem med till lägenheten i Salem utanför Stockholm. Men också om att växa upp i en familj som präglats av konflikter. Minecraft i sig kan tyckas simpelt för den oinvigde. Mest av allt liknar det en digital version av Lego - klossar staplas ovanpå varandra med allt mer komplicerade konstruktioner som resultat. Ingenting kunde vara mer annorlunda än de bombastiska krigsspel som storföretagen plöjer ned miljarder i. Men Minecraft utövar ändå en sällsam dragningskraft på sina miljontals spelare. Minecraft: Block, pixlar och att göra sig en hacka, är en historia om osannolika framgångar, halsbrytande summor pengar och ett skolexempel på den digitala utvecklingens kraft att skaka om affärsmodeller i grunden. Men det är också en personlig berättelse om skapande, utanförskap och känslan av att inte passa in. Och framförallt om hur en kreativ galning som tillåts vara just det ibland kan uträtta storverk.

År 2005 släpptes en alarmerande rapport från värdetransportbranschen. På bara sex år hade rånare kommit över 450 miljoner kronor i Sverige. Det placerade oss bland de värst drabbade länderna i Europa. Fyra år senare kom en siffra över hur mycket pengar som stjäls från vanliga kontokort. Det var minst lika mycket - under ett enda år.

Korthuset är den avslöjande berättelsen om hur en märklig värld tilläts växa fram. Om hur dåtidens bankrån med dragna vapen, krossade rutor och en flyktbil runt hörnet ersattes av en ny sorts högteknologiska stölder. Här möter vi korttjuven på gatan, det tekniska geniet bakom kulisserna och den frustrerade polismannen som svär över hur bankerna mörkar och tystar ner problemet. Men också säkerhetschefen vars jobb inte är att förhindra alla stölder, utan se till att precis lagom många släpps igenom.

Kortbedrägerier och digital ekonomisk brottslighet har snabbt etablerat sig som en av de mest lönsamma nischerna i den kriminella underjorden. Varje år stjäls flera hundra miljoner kronor från vanliga svenskars bankkonton, via sedan länge kända sprickor i våra moderna, digitala betalningssystem. Från manipulerade bankomater och falska köpterminaler till specialskrivna virus som i tysthet smygs in i våra datorer. Pengarna slussas ut från Sverige, inte sällan med bankkonton i Östeuropa som slutdestination.

Varje år tjänar de svenska bankerna miljarder på att vi använder våra betalkort. För dem vore det en smal sak att sätta ett omedelbart stopp för bedrägerierna, om det inte vore för att luckorna i systemet inte kan täppas till utan att lönsamheten naggas i kanten. Ett par hundra miljoner kronor ner i fickorna på den organiserade brottsligheten är ett lågt pris att betala för intäkter som är flera gånger högre.