-
Läs den här!
Gillar verkligen hela trilogin. Bara språket är värt hela pengen. En av de bästa böcker jag läst på mycket länge.
-
Om "1795"
Författaren använder ett språk som avser att försätta läsaren i den miljö som rådde då handlingen äger rum. Kanske någon tycker det är lite jobbigt! Annars är boken bra och bitvis spännande. Det är bra att känna till Stockholm och stadens gömmor. Författaren lyckas med att försätta läsaren i rådande miljö. Man behöver bra minne för namn och gör klokt i att kopiera namnförteckningen i bokens början så att man har den till hands vid läsningen. Det finns en hel del att lära sig av detta verk.
-
Sista versen
1795 är en fortsättning på en berättelse som kändes sensationellt stark i den första delen; 1793. Nästa del var också övertygande. Trots författarens pålästhet och skickliga berättande kommer jag inte ifrån en känsla av recycling och ibland lite krystade lösningar i strävan att förlänga sviten. Oftast lyckas han trots allt rätt bra och jag kan förstås inte annat än att rekommendera 1795 till alla som njutit av rännstensdofter och mörka intriger i de föregående delarna!
-
Lite för rörigt för mig
Det är många namn att hålla reda på, det gör det rörigt för mig. Men i det stora hela, helt okej uppföljare till de två första.
-
Lite omständlig
Jag har svårare att ta mig igenom 1795, jämfört med de tidigare två. Upplever språket som än mer omständligt och lite konstlat faktiskt. Även berättelsen har svårt att suga tag i mig. Men ändå, klart mer läsvärd än de flesta andra böcker.